Vad är ringorm hos katt?
Ringorm hos katt är en smittsam svampinfektion i hud, päls och ibland klor. Namnet är missvisande: det handlar varken om en orm, rundmask eller annan maskinfektion. Svampen tillhör gruppen dermatofyter, som lever av keratin i bland annat hud, hår och klor. Den vanligaste orsaken är Microsporum canis; Trichophyton mentagrophytes är en annan vanlig dermatofyt. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, beskriver ringorm som en infektion som kan spridas mellan djur, människor och miljö.
Kattungar och katter med nedsatt motståndskraft får oftare synliga hudförändringar. Friska vuxna katter kan däremot bära på smittan utan tydliga symtom. Symtomfria smittbärare är vanligt förekommande, vilket gör att en till synes frisk katt ändå kan föra sporer vidare.
Ringorm katt: symtom och hur det kan se ut
Ringorm kan ge kala, fjällande hudförändringar som är runda eller oregelbundna. De behöver alltså inte se ut som perfekta ringar. En ringformad kal fläck är inte heller tillräcklig för att ställa diagnosen, eftersom flera andra hudsjukdomar kan orsaka håravfall.
Vanliga tecken är:
- fläckvis håravfall och avbrutna hårstrån
- fjällande hud, krustor och ibland fuktande rodnad
- kala eller tunnpälsade områden med runda eller oregelbundna kanter
- förändringar på huvud, ansikte, runt öronen, halsen, ryggen, svansen eller frambenen
- i ovanliga fall förändringar i klorna, ibland med klolossning.
Klåda förekommer sällan vid själva ringormen. Om katten kliar sig mycket kan det i stället bero på en samtidig bakterieinfektion eller en annan hudåkomma. Hos katter med tät eller lång päls kan förändringarna vara svåra att se i början.
Den som söker efter ringorm katt bild eller ringorm katt bilder bör därför jämföra flera möjliga utseenden: en liten kal fläck, en fjällande förändring, avbrutna hårstrån eller en skorpa. Bilder kan hjälpa dig att upptäcka att något är fel, men de kan inte bekräfta att det är ringorm. Låt en veterinär bedöma katten om du ser nya kala eller fjällande områden.
Hur smittar katt ringorm?
Smittan sprids genom direktkontakt med en infekterad katt eller genom föremål och miljöer som fått sporer på sig. Borstar, filtar, bäddar, klösmöbler, kläder och andra ytor kan föra smittan vidare. Sporer kan även spridas med hårstrån och dammpartiklar. I torra och mörka inomhusmiljöer kan de överleva från månader till flera år.
Misstänkt eller konstaterat smittade katter bör hållas åtskilda från andra djur. Isoleringen behöver samtidigt ta hänsyn till kattens behov av socialisering. Tvätta händerna med tvål och vatten efter att du har hanterat katten. Var extra försiktig om det finns barn, äldre eller personer med nedsatt immunförsvar i hushållet, eftersom ringorm är en zoonos och vissa dermatofyter från katt kan smitta människor.
Hos människor ger djurrelaterad ringorm ofta små, ringformade och fjällande hudförändringar. Vid misstanke bör läkare kontaktas. Enligt 1177 kommer människans symtom vanligtvis efter några dagar till högst två veckor från smittotillfället.
Diagnos och ringorm katt behandling
Ringorm diagnostiseras inte säkert genom hur huden ser ut eller genom en lampa ensam. Veterinären bekräftar infektionen genom en mykologisk undersökning av hår, hud och krustor. Direktmikroskopi kan visa svampsporer, men ett negativt mikroskopisvar utesluter inte ringorm. Odling kan ta upp till två veckor och kan användas för att identifiera vilken dermatofytart katten har.
Behandling rekommenderas ofta även när katten i övrigt mår bra. Ringorm kan självläka hos katter med fungerande immunförsvar, men förloppet kan ta flera månader. Behandling förkortar ofta sjukdomstiden och minskar risken att smittan sprids till andra djur, människor och hemmet.
En veterinär anpassar behandlingsprotokollet efter katten. Det brukar bestå av både:
- utvärtes behandling, exempelvis bad eller annan behandling av päls och hud
- läkemedel via munnen, som angriper infektionen från insidan.
Det finns flera preparat och behandlingsupplägg. Använd därför inte humanläkemedel, schampo eller salva på eget initiativ; läkemedel ska ges efter veterinärens rekommendation. Kontaktdjur utan symtom kan i vissa fall behandlas utvärtes en eller två gånger som en del av miljösaneringen.
| Åtgärd | Syfte |
|---|---|
| Mykologisk provtagning | Bekräfta infektionen och vid behov identifiera dermatofyten. |
| Utvärtes behandling | Minska mängden smitta på kattens hud och päls. |
| Läkemedel via munnen | Behandla infektionen enligt veterinärens individuella protokoll. |
| Miljösanering | Ta bort hår, damm och sporer från kattens omgivning. |
För ytterligare information om sjukdomen finns även guider hos Agria och AniCura.
Sanera hemmet och minska smittan
Behandlingen behöver kombineras med sanering av kattens vistelsemiljö och föremål som kan vara kontaminerade. Börja med mekanisk rengöring: ta bort synlig smuts, hår och damm. Desinfektionsmedel fungerar sämre på smutsiga ytor.
- Ta bort päls och damm dagligen.
- Städa grundligt och sanera två gånger i veckan.
- Tvätta textilier som tål det två gånger i 60 grader med vanligt tvättmedel och så långt tvättprogram som möjligt.
- Tvätta textilier som inte tål 60 grader två gånger i lägre temperatur; mekanisk sköljning minskar mängden sporer.
- Dammsug mattor som inte kan tvättas noggrant och behandla dem därefter två gånger med mattvättmedel.
Ångtvätt kan rengöra, men har generellt inte avdödande effekt mot dermatofyter. Frysning av föremål avdödar inte heller svamparna. Föremål som är svåra att rengöra och desinfektera kan behöva kasseras. Fortsätt följa veterinärens plan för behandling och uppföljning.
Det finns inget vaccin mot ringorm för katt i Sverige, och vaccination rekommenderas generellt inte. Nya katter i en grupp bör hållas i karantän i två till fyra veckor på grund av smittrisken, även om symtom kan komma senare. För att så långt som möjligt kontrollera att en symtomfri katt är fri från ringorm rekommenderar SVA minst två prover med minst en vecka mellan provtagningarna.
Vanliga frågor
Vad är symtom på ringorm hos katt?
Typiska symtom är fläckvis håravfall, avbrutna hårstrån, fjällande hud, krustor och ibland rodnad. Förändringarna sitter ofta på huvud, ansikte, runt öronen, halsen, ryggen, svansen eller frambenen. De kan vara runda men behöver inte vara ringformade. Många katter har inga tydliga symtom trots att de kan bära smitta. En veterinär behöver undersöka och provta katten för att bekräfta diagnosen.
Hur smittar ringorm från katt till människa?
Smitta kan ske genom direktkontakt med katten eller indirekt via hår, damm, kläder, bäddar och andra kontaminerade föremål. Tvätta händerna med tvål och vatten efter hantering och begränsa kattens kontakt med andra djur tills veterinären har lagt upp en plan. Barn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar är särskilt utsatta. Fjällande, ringformade hudförändringar hos en människa bör bedömas av läkare.
Hur behandlar man ringorm hos katt?
Först bekräftas infektionen genom mykologisk undersökning av hår, hud och krustor. Behandlingen består vanligtvis av en kombination av utvärtes behandling och läkemedel via munnen. Veterinären väljer preparat och protokoll. Samtidigt behöver kattens miljö och kontaminerade föremål rengöras och saneras, eftersom sporer annars kan finnas kvar och bidra till fortsatt smitta.
Är ringorm farligt för katt?
Prognosen för en enskild katt är mycket god, och ringorm ger sällan allvarliga symtom. Kattungar och katter med nedsatt motståndskraft får oftare tydliga hudförändringar. Klåda är ovanligt om inte en sekundär bakterieinfektion har tillstött, och klorna drabbas bara i ovanliga fall. Sök veterinärhjälp vid misstänkta hudförändringar, särskilt om katten är ung eller sjuk sedan tidigare.
Är ringorm samma sak som rundorm hos katt?
Nej. Ringorm är en svampinfektion som påverkar hud, hår och ibland klor. Rundorm syftar på en maskinfektion. De två tillstånden har olika orsaker, symtom och behandling. En kal eller fjällande fläck på huden ska därför inte behandlas som mask utan bedömas av veterinär.
Kan man köpa medicin mot ringorm på apoteket för katt?
Ge inte katten humanprodukter eller andra läkemedel utan veterinärens rekommendation. Det finns flera möjliga behandlingspreparat och veterinären avgör vilket upplägg som passar. Även om katten verkar må bra behöver eventuell behandling kombineras med smittskydd och rengöring av miljön.
Inga kommentarer än