Artros hos katt: symtom, diagnos och behandling

Artros hos katt – vad innebär det?

Artros hos katt, även kallad osteoartrit eller degenerativ ledsjukdom, innebär att ledbrosket bryts ned. Det kan leda till inflammation, stelhet, smärta och sämre rörlighet. Sjukdomen utvecklas ofta gradvis, och eftersom katter döljer smärta märks de första tecknen ofta som små förändringar i vardagen.

Artros kan drabba katter i alla åldrar. Hos yngre katter kan tidigare skador, onormal ledutveckling, ledinfektioner eller kirurgi bidra. Övervikt ökar belastningen på lederna och hänger ihop med artros. Radiografiska förändringar förenliga med artros har rapporterats hos upp till 90 procent av katter, medan omkring 50 procent uppvisar kliniska symtom enligt American College of Veterinary Surgeons. Röntgenfynd och faktisk smärta stämmer alltså inte alltid överens.

Artros katt: vanliga symtom att upptäcka

Om en gammal katt har ledproblem kan förändrad rörlighet bero på artros, men också på annan sjukdom. Jämför med kattens vanliga beteende och lägg märke till förändringar som kommer gradvis.

• Mindre aktivitet: katten leker mindre, vilar mer eller rör sig försiktigare.
• Färre hopp: den hoppar mer sällan upp på möbler, väljer lägre liggplatser eller slutar använda kattträdet.
• Stelhet efter vila: katten kan ha svårt att resa sig och behöver tid innan den börjar gå normalt.
• Hälta eller ändrad viktfördelning: den avlastar ett ben, sitter annorlunda eller undviker hala golv.
• Motvilja mot trappor och klättring: katten väljer en enklare väg eller avstår från tidigare favoritplatser.

Det här är vanliga symtom vid kattartros, men de räcker inte för att ställa diagnos hemma. Filma gärna katten när den går, hoppar eller reser sig och visa filmen för veterinären.

Förändrad pälsvård och kattlådevanor

Smärta och begränsad rörlighet kan göra det svårt för katten att böja sig och sköta pälsen. Pälsen kan bli tovig eller ovårdad, särskilt över områden som är svåra att nå. Vissa smärtpåverkade katter övergroomar i stället ett ömt område, vilket kan ge irriterad hud eller hårlösa fläckar.

Artros kan också bidra till att katten kissar eller bajsar utanför lådan om det är svårt att ta sig i eller ur den. En kattlåda med låg kant kan då göra det lättare att använda lådan.

Vikt, aptit och temperament

När katten rör sig mindre är viktuppgång vanlig, och den extra belastningen kan förvärra belastningen på lederna. Övervikt bör hanteras med en individuellt planerad och kontrollerad viktnedgång. Minskad aptit och viktnedgång kan förekomma, men är ospecifika symtom som även kan bero på andra sjukdomar.

Smärta kan märkas som irritabilitet, aggressivitet vid beröring, mindre socialt umgänge eller mer gömmande. Ökad jamning, morrande eller fräsande kan också förekomma, men smärta kan finnas utan tydlig vokalisering.

Så ställs diagnosen vid kattartros

Veterinären bedömer kattens sjukdomshistoria och de förändringar du har sett hemma. Därefter görs en klinisk undersökning och lederna palperas. Röntgen eller annan bilddiagnostik kan användas som stöd.

Röntgen visar inte alltid hur ont katten har. En katt kan ha tydliga förändringar utan uppenbara kliniska symtom, medan en annan kan ha smärta utan motsvarande röntgenförändringar. Bedömningen vägs därför ihop med kattens beteende, rörelsemönster och funktion i vardagen.

Katt artros: behandling och stöd hemma

Artros går inte att bota eller vända. En individuell behandlingsplan kan däremot minska smärtan och hjälpa katten att behålla funktion och livskvalitet. Behandlingen är vanligtvis multimodal, vilket innebär att flera åtgärder kombineras.

1. Veterinärordinerad smärtlindring: läkemedel väljs utifrån kattens hälsa och följs upp under behandlingen. Katter är känsliga för biverkningar av NSAID-preparat, och människors smärtstillande ska inte ges till katt.
2. Solensia: frunevetmab, som säljs under varumärket Solensia, är en månadsvis injektionsbehandling som i EU är godkänd för lindring av artrosrelaterad smärta hos katt. Produktinformationen anger att behandlingen anpassas efter kattens svar. Se EMA:s produktinformation om Solensia.
3. Viktkontroll: en överviktig katt behöver en säker plan för viktnedgång, inte en snabb diet på egen hand.
4. Anpassad motion och rehabilitering: regelbunden, kontrollerad aktivitet kan hjälpa till att bevara rörlighet och muskelstyrka. Fysioterapi, massage, laser eller akupunktur kan ibland ingå.
5. En lättare hemmiljö: halksäkra underlag, mjuka sovplatser, ramper eller trappsteg samt mat, vatten och kattlåda på lättillgängliga platser minskar behovet av smärtsamma hopp.

Glukosamin och kondroitin har enligt VCA inte visat behandlingsnytta i kontrollerade studier hos katt. Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA kan övervägas som näringsstöd i vissa behandlingsplaner. Läs mer i VCAs genomgång av artrit och nutrition hos katter.

När ska katten träffa veterinär?

Kontakta veterinär vid misstanke om artros eller andra ledproblem, särskilt vid nya eller förvärrade symtom. Tydlig smärta, kraftig hälta, aptitförlust eller svårigheter att använda kattlådan bör bedömas skyndsamt. Följ också upp kattens tillstånd och behandling enligt ett intervall som veterinären anpassar efter kattens behov. Ge inte läkemedel eller kosttillskott utan att först ha fått veterinärens råd.

Vanliga frågor om artros hos katter

Vilka är de vanligaste symtomen på artros hos katt?

Minskad aktivitet, färre hopp, stelhet efter vila, svårigheter att resa sig, hälta och motvilja mot trappor eller hala golv är vanliga tecken. Sämre pälsvård, förändrade kattlådevanor, irritabilitet och mer gömmande kan också förekomma.

Kan en ung katt få artros?

Ja. Artros förekommer hos katter i alla åldrar. Hos yngre katter kan skador, onormal ledutveckling, ledinfektioner eller kirurgi bidra.

Hur behandlas artros hos katt?

Behandlingen anpassas efter katten och kan kombinera smärtlindring, viktkontroll, kontrollerad motion, rehabilitering och miljöanpassningar. Solensia är godkänt i EU för lindring av artrosrelaterad smärta hos katt.

Hur vet jag om min gamla katt har ledproblem?

Färre hopp, stelhet efter vila, försiktigare rörelser, sämre pälsvård eller svårigheter med kattlådan kan vara tecken. Veterinären behöver utreda om besvären beror på artros eller något annat.

Finns det naturliga behandlingar mot kattartros?

Rehabilitering, massage och andra kompletterande metoder kan ibland ingå i behandlingen. Glukosamin och kondroitin har inte visat behandlingsnytta i kontrollerade studier hos katt.

Fördjupning: Läs mer om artrit hos katter hos VCA, hemstöd vid osteoartrit, tecken på smärta hos katt, FDA:s information om artros hos katt, FDA:s information om smärtstillande läkemedel, FDA om frunevetmab och en vetenskaplig översikt om osteoartrit hos katt.